rättstavad

Jag försöker göra mig förstådd, med ord och uttryck, med blickar då och då. Främst försöker jag med ord. Förklara det som är så tydligt i mitt hjärta, som skriker varje dag. Det som jag i min hjärna försöker omvandla till rättstavade stavelser, och välbyggda meningar, och ett blommande bildspråk som tydligt målar upp fantasier, känslor, skrik.  Och rättstavad är jag, o ja, stava gör jag bra. Har alltid gjort. Bland de bästa i klassen sa alltid mina lärare, och tänk att hon inte har svenska som modersmål. Och hennes ordförråd sen! Tydligen blir det ofta så med flerspråkiga barn. Allt är rättstavat ja, jag stavar fint. Men gör jag mig förstådd? 

(skriv om att stava)

utan generalisering

Jag tänker färskpotatis och jordgubbar
vilda älven och djupa skogar
det finns en plats jag länge kallat hem
i hjärtat av sagor och dikter
jag gillar inte vad som är typiskt
jag verkar gå bet här och nu
men jag brukar sakna lugnet och tystnaden

(skriv om något typiskt svenskt)

skifte

i samma ögonblick som orden yttrades 

speglades det krossade hjärtat i hennes blick

all den tid och möda

alla glädjeögonblick

skingrades som damm i vårvinden

uppoffringarna, värmen, varje framtvingat nej

sköljde med en våg av trötthet över hennes ansikte

framför henne stod nu barnet

i egna ögon långt kommet

från barndomen

och avsade sig allt barnsligt beteende

med orden

som tog klivet in i vuxenvärlden

(skriv om att krossa ett hjärta, gammal puff från 13 maj 2009)

lärdom

Efter att ha utstått skratten

Lär man sig den svåraste läxa

Att inte försöka sig på saker

                       man inte kan

(skriv om att lära sig en läxa)

utan förklaring

som liten flicka

bad mig alltid mor

att nysta om garnet

hon skulle sticka med

jag vet ännu inte varför

det var inte det att det var svårt

men nystanet var ju redan i mina händer

kanske fick hon själv göra just samma sak

(skriv om något enkelt)