Förlust

Varje outtalat ord
ett ljudlöst eko
av vad som kunde ha varit
Ett förlorat löfte om framtiden
som sjunker i tystnaden
av din frånvaro 

tystnaden är öronbedövande

jag slickar mina sår i fred

ensamt
att återhämta sig

ensamt
att vara rädd

ensamt
att bygga upp

allt det som stormen redan fällt

märkt

smeker lätt över armen

från armbåge upp till axeln

den är hård, men huden varm

trycket ökar

pressar mot huden

vill lämna ett minne

ett märke

ett bestående ärr av beröring

huden brinner

hettan stiger uppåt

osar genom porerna

skinnet fuktas under trycket

små droppar som slickar ett blivande minne

smörj salva på huden

smek ärren med fukt

lämna ett minne av beröring

utan men

utan förhårdnad

lämna det du fann

omärkt

men inte oberört

(skriv om salva)

svalnat

jag håller andan medans jag snabbt

sveper med blicken över dödsannonserna

letar efter igenkänning

söker efter bekanta namn

någon vän, någon nära,

ett ansikte som när som blixtrar för min inre blick

men jag lurar mig själv i stunden

det finns inga nära att söka

det finns ingen vän att finna

längre

namnen jag läser är alla någons, men inte min

var alla någons

jag fortsätter läsa om någon annans vän,

någon annans syster

någons bror

som har svalnat för livet

någon annans

men inte min

(skriv om att svalna)

drömmare

varje konstnärs stora skräck

att konstens frö endast växer i ångest

att bara tårar kan vattna ordens rötter

att endast nattens svärta låter våra ögon se

verkligen SE

vilken skrockfull karaktär!

vilket bräckligt psyke

ser med vattniga ögon på verkligheten

såg mig bli osynlig i min spegelbild

väntar på en mötande blick som försöker tvinga mig ta mitt ansvar

krafsar runt i en dröm

nu närmare döden än livet

ständigt lutad över graven

söker det osedda

det otroliga

den vakna drömmen

vänder långsamt huvudet i min vaka

den verkligeht som söver mig varje dag

nalkas hårt

intetsägande

längtar plåglöst att få vakna i natten

svepas undan

lämna mitt osynliga anlete åt dagen

och se det min händer inte griper

känna det hjärtat aldrig suktat

ännu en stund

skjuta på det oundvikliga

(skriv om skrock, skriv om något osynligt, skriv om ansvar)

hämmad

jag ska fortsätta

framåt

driva stegen

driva mig

driven framåt

fortsätter framåt

rastlösa steg

vågar inte vila

måste fortsätta

medan elden brinner

mellan mina händer

bränner min fingrar

medan jag minns

måste fortsätta

fortsätta hämnas

(skriv om att fortsätta, skriv om att hämnas)

2 oktober, skriv om att enas

Det är med jaget vi ska enas

Med dig själv

Förlåta din vassa kanter

Lära överseende med att du snavar
och trillar

Ibland

Låt jaget förlåta andra
deras vassa kanter

Lär jaget överseende när andra snavar
och faller
för ofta

Du kan enas med jaget

när du kan förlåta

i andra

det du inte förlåter

med dig 

en droppe i havet

Han kunde inte sluta bekymra sig
varje steg under ett orosmoln
Hennes molande längan efter kontakt
gav alltid vika för rädslan
De såg varandra, för långt, för nära

Delade av det oändliga hav

De själva fyllt

(skriv om att bekymra sig, skriv om att kontakta) 

synvilla

Förvåningen som möter

I blicken på andra sidan

Hur blev det så

Hur kom jag hit

Vem tillät jag mig bli

Bara en hägring kvar

av drömmen som aldrig blev av

Att denna blick aldrig tröttnar på att se

denna hon som blev jag

(skriv om att se)

halt

Den kluvna tungan

Som lovade honung

Men höll salt

Slingrade sig ur sina löften

Genom att inte lova alls

Löftet dyrt och helig,
om luftslott

I sig en hägring

(skriv om att slingra sig)

fallgrop

Tröstlöst

Hoppslöst

Sömnlöst

Men inte längre

Mittemellan

Varken ja eller nej

Inget då eller sen

Chanslöst

Utsiktslöst

Skoningslöst

Drevet i mina tankar

Nattsvart

Ogenomträngligt

Mörker

Sluter sig kring oss

Även denna dag


(skriv om en fallgrop)

värna

Vårat välsignade välstånd, som burits fram till oss, på silverfat, burits på andras blödande ryggar. För oss att ta förgivet. Vem värnar om sitt välstånd? Vi smakar det goda, som någon annan betalat, med svett och möda, med elände och smärta, med otack som enda lön. Ståndaktigt proklamerar vi idag alla borden, alla måsten, allt som inte duger. Vi som inte vet vad offer innebär, vi som aldrig betalat det egentliga priset. Vi ropar högst, kräver mest, missar det viktigaste; vem betalade för vårat välstånd? Vilket pris hade jag betalat? Vilken möda, vilken resa hade jag uthärdat, för att värna om någon annans välstånd? 

(skriv om välstånd)

andetag

Ligger i gräset
en stund för mig själv
När dagen ännu gryr
bland gräsets pärlor och markens solar
Ser upp mot himlen

Molnens långsamma färd

Andas djupt

Känner marken trycka mot ryggen

Ligger kvar

I stillheten flyter molnen bort

Likt minnena

Likt minuterna

Som tynar bort

medans jag ligger och andas

väntande i stillhet
på att minnena
ska skingras

(fem favoritord på M; morgon, maskrosor, maränger, mojito, merenge) 

rättstavad

Jag försöker göra mig förstådd, med ord och uttryck, med blickar då och då. Främst försöker jag med ord. Förklara det som är så tydligt i mitt hjärta, som skriker varje dag. Det som jag i min hjärna försöker omvandla till rättstavade stavelser, och välbyggda meningar, och ett blommande bildspråk som tydligt målar upp fantasier, känslor, skrik.  Och rättstavad är jag, o ja, stava gör jag bra. Har alltid gjort. Bland de bästa i klassen sa alltid mina lärare, och tänk att hon inte har svenska som modersmål. Och hennes ordförråd sen! Tydligen blir det ofta så med flerspråkiga barn. Allt är rättstavat ja, jag stavar fint. Men gör jag mig förstådd? 

(skriv om att stava)

infektion

Alla ord ni har vrängt
förvridit till oigenkännlighet

Alla ursäkter ni har slitit

ädla motiv utan innehåll

Alla förklaringar, anpassade
men bara för er

Förvirrar för att tjäna

Förgiftar för att tillskansa

Förbjuder för att kontrollera

Allt är smittat

Inget lämnat oberört

Ingenting är längre heligt

(skriv om något heligt)

morgonrodnad

att sakta vakna vid din sida
fönstret lätt på glänt
kylig morgonvind vajar i gardinen
svalkar i gryningstimmar

långsamt vakna och se
att världen ute är densamma
hur molnen långsamt rodar
som minns de nattens fantasi

jag har vaknat ur min dröm
ser hellre dagen gry över din nakna nacke
försiktigt höra hur du andas

försiktigt ligga kvar
likt molnen rodna över mina tankar
när pulsen slår mot mitt bröst


(skriv om gemenskap)

crippled

Man was made to do

Not to own

All your hands will ever hold

are just borrowed fractions

of a reality you can never completely see

The things will wither in you palm

Run like sand between you fingers

Leave you felling poor

Things will do that to a man

(skriv om att låna)

märkt

Som det alltid har varit

Sneda mungipor längst din väg

När du rullar fram stegen

Som barn försökte du binda benen om natten

Kanske skulle de långsamt rätas ut

De öppna flinen när du väl vågar

kasta en blick, som alltid delar sin uppmärksamhet

Ena ögat tycks alltid fastna

strax över motpartens högra öra

Stegen är bestämda

Blicken alltid klarsynt

Men hånet

som de aldrig sökte dölja

bränner
bränner i ryggen

(skriv om att håna)

glaskupan

Jag är tyst
för annars måste jag skrika
en frustration du inte kan bemöta

Jag flackar med blicken
för stillar jag den
måste du möta tårarna
Jag rör dig inte
för jag kan inte leva upp
till beröringen

Sluta be mig tala, jag kommer bara såra dig igen
Sluta söka i mina ögon, vissa tårar tillhör dig
Försök inte röra vid mig, jag har vant mig vid min kyla

(skriv om lyhörd)

viskning

Som ett slag i bröstet-
smärtan när handen släpper taget
Sen, när jag blundar kan jag se
den framtid som aldrig blir
Viska lögner i mitt öra
som bara vi vill tro på

(skriv om händer)