lånat

gäst hos verkligheten

den yttersta utanförskapen

ingen samhörighet

ingen förståelse

för livet som surrar omkring

*

gäst hos livet

en ofrånkomlig känlsa av leda

ingen gnista

ingen framtid

i ett drev som snurrar obönhörligt

*

gäst hos verkligeheten

utan en annan plats att kalla hem

utan återvändo från ledan

utom räddning från drevet
som snurrar i tankarna

igen

blir lite rädd när jag tänker på då

när det kändes rätt

hur lurad jag känner mig nu

fast ingen ljög

blir lite rädd, för tänk

att det som var så rätt

blev så fel

blir lite rädd för att upptäcka

att det känns rätt igen

blir lite rädd för att det

kanske inte känns rätt

igen

(skriv om när det känns rätt)

bussen från stan

Vilka otänkbara tankar börjar vi tänka i sorgens dimma? Det finns en buss, jag vet vart ifrån den går, men jag vet inte vilket nummer den har. Vi satt på den tillsammans, men jag var ouppmärksam, sömnigt invaggad i trygghet. Visste ni att trygghet gör en sömnig? Tänk på det….Funderade idag på vilket nummer bussen har, om jag inte skulle ta reda på det. I dimman var den tanken väldigt klar, men när dimman lättar…?Gör nog bäst i att låta tanken sakta försvinna.

(skriv om att försvinna)

bedriftEN

en dag för bedrifter

av en storslagen art

våren ger extra kraft

till urholkade armar

kasta funderingarna genom fönstret

det är bara att sätt igång

att förverkliga

bedriften

av storlagen art

sen vaknar jag

(skriv om att bli avbruten)

Skriv om att göra något snabbare

om jag verkligen vill

kanske läker såren snabbare

om jag springer riktigt riktigt fort

kanske lämnar jag minnena bakom mig

om jag blundar hårt hårt

kanske kommer gryningen snarare

om jag rusar rakt in i väggen

kanske blir det bättre?