viskning

Som ett slag i bröstet-
smärtan när handen släpper taget
Sen, när jag blundar kan jag se
den framtid som aldrig blir
Viska lögner i mitt öra
som bara vi vill tro på

(skriv om händer)

pussel

Du väsnas för att dölja att det smärtar
alla dessa drömmar som gick dig bi
Jag beaktar tyst när ni gormar
två skadeskjutna rovdjur
inträngda i varsitt hörn

Du blir sedd
en stund till
Du blir hörd
av en som slutat lyssna
Smärtan stadig vid din sida
hjälper dig lägga pussel med bitar
av drömmen som sprack 

(skriv om att väsnas)

att vila

jag försökte vila, men det är verkligen inte min kopp te

jag har saknat orden, men det har säkert varit bra för dem att vila

jag har saknat skrivandet och läsandet

det är dags igen

perspektiv

Jag står fortfarande naken och huttrar
Denna jakt efter vila
Denna sökan efter perspektiv
Lämnar mig vilsen
Liten utan mina illusioner
finner jag min värld sträckas ut
bristningen är nära
Avståndet avskräckande stort mellan människa
och människa
Vart griper min fingrar
Vilken längtan brinner än

vila

det är dags för en paus...en lite längre sådan

lite distans, lite vila, hitta perspektiv.

kanske kommer jag inte klara att hålla mig borta, men datorn får iallafall stanna hemma denna gång...

för den som vill finns alltid lite gammalt att bläddra igenom på bloggens sidor

på återseende, snart

***
**
*

smältis

Jag smälte oförglömligt i din blick
Men den blick som alltid längtar bort
kommer aldrig sluta
Din längtan bort behövde mig
Din längtan bort behövde lämna mig
Vet inte vilken horisont du längtar till
eller när du når tillräckligt långt
för att börja längta hem
Jag kommer alltid längta efter din blick
att få smälta långsamt
Du kommer alltid längta bort

(skriv om att smälta)

enveten

När jag vill sätta mig på tvären
kallar du mig vrång
men har du tänkt på
att bara för att jag har fel
betyder det inte att du har rätt

(skriv om att vara vrång)

nyvaken

när du slog upp ögonen

och plötslig såg att världen var ny

vad såg du då?

(skriv om att vakna) 

crazy for you

midnattsblå

I horisonten brinner himlen

varje moln en stolt fackla,

som långsamt glider över det vida blå
en armada av brinnande skepp utan hamn

den unga kvällen har lagt en vilande hand över staden

söta dofter släpar sig i den vindstilla värmen när rymden håller andan

livet ruvar mellan kullerstenarna

vältrar sig i förväntansfull tystnad medan kupolen ånyo skiftar skepnad -
en ny för var dags ände

var dags ände är ny

med varje stjärna släcks ett fönster

sammetsmjuk är vilan över staden


(skriv om en sommardoft)

lögnare

vem är svårast att förlåta, du eller mig?
vem har sårat mig mest, du eller jag?


(skriv om att förlåta)

barfota

Den barfota mannen
strövar stadens gator
Byxorna är slitna, kavajen sitter dåligt
en gång bruna, klädsamma
nu, nötta av vind och sol

Ibland talar han
med dåtiden?
med framtiden?
Ibland blir han ombedd att gå

passar inte bland de andra

Vilken väg trasade dessa fötter

Vilka röster förde honom hit

Vilket beslut hade han backat på
om valet verkligen fanns? 

(skriv om att backa)

att vakna

långsamt lättar synvillorna

som morgondimma över sommaräng

lämnar bara droppar av dagg

nätta, kyliga minnen

på smörblomma, på grässtrå,

längst grusstigen som leder hem

i den stigande dagen

ett steg i taget

(skriv om en synvilla)

tyngdlös

släpper taget
förlorar mig i nuet

svävar fritt, tyngdlös, obesvärad
inga rep kring mina fötter

ingen tyngd tvingar mig ner

flyter längre och längre bort

inget binder mina händer längre

de griper inte efter något

längtar inte mer

släpper taget

svävar obehindrat

allt längre

bort

(skriv om ett rep)

riktigt redig

En riktig karl reder sig själv

Det vet var man om manlighet

Behöver inga böcker om hjälp-dig-själv

För sånt finns en naturlig fallenhet

En redig karl är en riktig man

Som ibland ger efter för oredan

Sköter sitt själv, gör så gott han kan

Tar en extra kall på fredan’

En riktigt redig karl -

nu ett utdöende släkte

Han glömde på vägen hur man ber om hjälp

med sånt man inte kunde

(skriv om oreda)