tystnaden är öronbedövande

jag slickar mina sår i fred

ensamt
att återhämta sig

ensamt
att vara rädd

ensamt
att bygga upp

allt det som stormen redan fällt

märkt

smeker lätt över armen

från armbåge upp till axeln

den är hård, men huden varm

trycket ökar

pressar mot huden

vill lämna ett minne

ett märke

ett bestående ärr av beröring

huden brinner

hettan stiger uppåt

osar genom porerna

skinnet fuktas under trycket

små droppar som slickar ett blivande minne

smörj salva på huden

smek ärren med fukt

lämna ett minne av beröring

utan men

utan förhårdnad

lämna det du fann

omärkt

men inte oberört

(skriv om salva)

svalnat

jag håller andan medans jag snabbt

sveper med blicken över dödsannonserna

letar efter igenkänning

söker efter bekanta namn

någon vän, någon nära,

ett ansikte som när som blixtrar för min inre blick

men jag lurar mig själv i stunden

det finns inga nära att söka

det finns ingen vän att finna

längre

namnen jag läser är alla någons, men inte min

var alla någons

jag fortsätter läsa om någon annans vän,

någon annans syster

någons bror

som har svalnat för livet

någon annans

men inte min

(skriv om att svalna)

drömmare

varje konstnärs stora skräck

att konstens frö endast växer i ångest

att bara tårar kan vattna ordens rötter

att endast nattens svärta låter våra ögon se

verkligen SE

vilken skrockfull karaktär!

vilket bräckligt psyke

ser med vattniga ögon på verkligheten

såg mig bli osynlig i min spegelbild

väntar på en mötande blick som försöker tvinga mig ta mitt ansvar

krafsar runt i en dröm

nu närmare döden än livet

ständigt lutad över graven

söker det osedda

det otroliga

den vakna drömmen

vänder långsamt huvudet i min vaka

den verkligeht som söver mig varje dag

nalkas hårt

intetsägande

längtar plåglöst att få vakna i natten

svepas undan

lämna mitt osynliga anlete åt dagen

och se det min händer inte griper

känna det hjärtat aldrig suktat

ännu en stund

skjuta på det oundvikliga

(skriv om skrock, skriv om något osynligt, skriv om ansvar)

hämmad

jag ska fortsätta

framåt

driva stegen

driva mig

driven framåt

fortsätter framåt

rastlösa steg

vågar inte vila

måste fortsätta

medan elden brinner

mellan mina händer

bränner min fingrar

medan jag minns

måste fortsätta

fortsätta hämnas

(skriv om att fortsätta, skriv om att hämnas)