Tistelns överraskning

Ett paket ramlade på hallmattan

Lätt frasande hördes i lägenheten när pappret mötte golvet

Plötsligt tändes en dröm, ett litet hopp i hjärtat

Inget annat står på paketet utom hennes namn och adress

Handstilen känner hon inte igen

Kan det vara…? Fast det är nog inte han…

Har hon beställt något? Vem har hon bett skicka något och sedan glömt?

Inget står på det limegröna pappret som avslöjar denna hemlighetsfulla avsändare

Eller vad paketet döljer för den delen

Någon typ av fodring skyddar under den skrikiga färgen.

Är det något ömtåligt? Något som krävet mjuka och ömma händer?

Eller något som inte får fördärvas av tid och oförsiktiga fingrar?

Plötsligt knackar drömmen bakom ögonen.

Han, Stormen, det är en gåva, en tanke

När orden nu inte hjälper dem mötas räcker Stormen ut en hand

Iklädd skrikigt papper, en hand som lovar försoning, förklaring

Vad kan Stormen ha sänt? Är det oskickade brev?

Kanske dikter ur ett ömmande hjärta? Musik?

Allt kommer hon acceptera, omfamna, för den kärleksförklaring Stormen nu sänder
är allt hon har väntat på

Långsamt river hennes fingrar sönder pappret,
inte våldsamt, utan försiktigt, så det inte blir några märken

Nyfiket kikar hon ner

En bok

Bok?

Insikten sjunker in

Boken var inte till henne

Tistelns namn var bara lånat

Drömmen slocknar bakom ögonen