torsdag 4 augusti 2011

vägen

Jag går i timmar
gamla vägar, nya banor
För att lära mig gå igen

Jag säger ett ord mer
Varje dag, ett ord till
För att lära mig prata igen

Jag betraktar all förändring
Varje ny rörelse omkring mig
För att lära mig se igen

Jag omfamnar all ömhet
Oavsett vem som vill ge den
För att lära mig uppskatta igen

Ett steg i taget
Ett ord i sänder
Så förlåter vi
Oss själva 

6 kommentarer:

  1. Innerlig och stillsamt vemodig, men fylld av spirande hopp. Mycket fint skrivet.

    SvaraRadera
  2. <3, speciellt raderna "för att lära mig igen..."

    SvaraRadera
  3. Håller med övriga, tycker också om att en hoppfullhet finns i raderna.

    SvaraRadera
  4. Ett steg i taget. Väldigt fint.

    SvaraRadera