söndag 10 april 2011

aldrig livegen

finns ingen att anlita i mitt ställe
ingen som kan trä på mina skor och vandra mina steg

ingen ersättare som kan ta över
fortsätta läsa på samma sida i min bok

inget substitut kan fylla mina timmar
med tankar och skriva mina ord

jag måste fortsätta vandringen
själv
jag måste avsluta boken

jag måste tänka tankarna
och låta orden
droppa ner på pappret
ett
efter
ett

på egen hand 


(skriv om att anlita någon)

8 kommentarer:

  1. Så är det. Man måste gå hela vägen själv. Förstår precis vad du menar. Tror jag.

    SvaraRadera
  2. Det suger ibland... men man får aldrig glömma ögonblicken av utdelning ... fint skrivet!

    SvaraRadera
  3. Klokt tänkt. Gillar verkligen. Du är så bra på att skriva insiktsfulla dikter med livsvisdom och vardagsklokskap.

    SvaraRadera
  4. Bra, bra! "måste avsluta boken"!

    SvaraRadera
  5. Bra vinkel, väl genomförd!

    SvaraRadera
  6. Och med en bra penna i handen klarar du det! Du kan verkligen det här med att fånga en känsla med väldigt få ord.

    Din lyckönskning värmer. Jag är väldigt bekant med det där med studentekonomin, suck...

    SvaraRadera
  7. ja kloka tankar.
    Fin rytm i texten :)

    SvaraRadera
  8. tack för din kommentar och komplimang hos mig. right back at ya, fast angående dina ord :)

    SvaraRadera