den är mycket tunn, gränsen
mellan integritet och hemlighetsmakeri
det finns en rädsla ibland oss
att den som delar med sig, slutligen
står helt tom
som en vandringssägen, man kan
aldrig så noga veta
det antas att man inte ska spilla ut
dessa små små droppar av jag omkring sig
jag ska inte kalla det lögn från din sida
detta undanhållande
du trodde det var en fråga om integritet
(skriv om integritet)
Tänkvärt. Gillar den dröjande rytmen.
SvaraRadera"små droppar av jag" Fint och tänkvärt rakt igenom.
SvaraRaderaAngående din kommentar igår. Inte självupplevd men blir kanske. Det är bara att träna.
Huvudet på spiken, knepig fråga som sagt. Du får till det på ett mjukt och lugnt sätt. :D
SvaraRaderavackert
SvaraRaderaÅh, vad jag gillar. :)
SvaraRaderaKänns som milda vindar, din poesi.
SvaraRaderaAtt "blotta" sitt innersta jag. Det vore skönt att kunna göra det, veta att jag är omtyckt trots mitt svarta inre och osympatiska drag(eller kanske tack vare mina mänskliga svagheter). Tror jag.
Intressant fundering. Gillar mycket.
SvaraRaderaTänkvärt om en balansgång...
SvaraRaderaJag faller, likt marmoria, in i en härlig rytm när jag läser. Fina tankar också. Jag tror att den som delar med sig i slutändan kommer bli mer uppfylld än någon annan. I 99% av fallen får man tillbaka det man ger. I den sista procenten kan man gott vara utan, för den går säkerligen till någon mer behövande.
SvaraRaderaMycket vackert och en ström av tankar kommer in i mig
SvaraRadera