måndag 11 april 2011

steglöst

En ljudlös vandring
stegfri bland färger och dofter
i en trädgård orörd av tidens hand
Triumferande rabatter förtäljer detaljer
om hemligheter nu försvunna ur mannaminne
Bakom mörka häckar hägrar skuggor
 utestängda, men aldrig helt förvisade
Här finns ingenting dött eller visset
Gräs och strån skiftar aldrig över till ihåligt guld
Vinden förmå inte röra löven, den
självdör i den stillastående luften
Inga blommor kan jag plocka med min hand,
i all sin skönhet är de bara en förnimmelse
ett eko av sitt förflutna jag
På en bänk kan jag betrakta denna trädgård
sitta ner en stund
och sen lämna den orörd
Bland minnena fortsätter jag min vandring


(skriv om en resa)

7 kommentarer:

  1. Vilken vacker trädgård. Att resa i minnet är ofta den mest känslosamma av resor.

    SvaraRadera
  2. En tidsresa i grönskans famn? Vackert.

    SvaraRadera
  3. "skiftar aldrig över till ihåligt guld" tyckte jag var väldigt vackert formulerat och tvetydigt när man tänker på det. Guld som något vackert och värdefullt, mognat, men samtidigt vissnat, ihåligt och tomt. Vackert.

    SvaraRadera